Skolans regler för laborationer

Vad är en laboration respektive en laborationskurs?

Med laboration menas en obligatorisk uppgift som ingår som ett delmoment i ett moment som rapporteras i Ladok i form av LABx (exempel: Laboration 3: Slingor i kursen Programmeringsteknik). Med laborationskurs menas de laborationer som rapporteras i Ladok som ett moment. En laborationskurs består vanligen av flera laborationer (exempel: LAB1 i kursen Programmeringsteknik är en laborationskurs som består av sex laborationer, däribland Laboration 3: Slingor). I vissa kurser ingår flera laborationskurser (exempel: i kursen Programmeringsteknik ingår laborationskurserna LAB1, som består av sex relativt lätta laborationer, och LAB3, som är J-uppgiften).

Såväl uppgifternas utformning som redovisningsformer varierar mellan kurserna varför nedanstående riktlinjer kan behöva anpassas till den enskilda laborationskursen.

I vissa kurser förekommer andra typer av uppgifter såsom hemuppgifter, inlämningsuppgifter och projekt. Dessa riktlinjer gäller i tillämpliga delar även sådana uppgifter.

Laborationernas omfattning

Kursledare bör anpassa laborationernas omfattning så att studenter med tillräckliga förkunskaper och rationell studieteknik kan klara kursen (laborationskurs(er) + tentamen) med en arbetsinsats om 50 effektiva arbetstimmar per vecka.

Kommentarer:

Man måste se på arbetsbelastningen för hela kursen. Närvaro på undervisningen och inläsning av kursstoffet är normalt snarare tentaförberedelse än labbförberedelse. Den beräknade arbetsbelastningen bör avse minimikravet för att få laborationen godkänd; många studenter gör lösningar som vida överträffar minimikraven därför att de finner uppgifterna stimulerande.

Laborationslydelser

I kursPM som finns på kurshemsidan ska framgå vilka laborationer som ingår i laborationskursen, när dessa ska utföras och hur redovisningen ska göras. Det kan också vara lämpligt att på något sätt ange vilka laborationer som är jobbigast. Laborationslydelserna bör läggas på kurshemsidan – helst före kursstart. Om kompletterande anvisningar ges under kursens gång, bör desssa också läggas ut på kurshemsidan.

Laborationslydelser bör utformas så att:

  • Syftet med laborationen och vilka delar den innehåller framgår på ett tidigt stadium, t.ex. i ett inledande stycke.
  • Tekniska förutsättningar vad beträffar t.ex. utrustning och program anges.
  • Den teoretiska bakgrund som eventuellt behövs för laborationen och som inte finns i kurslitteraturen är klart skild från de uppgifter som ska utföras.
  • Det framgår vad som krävs för att bli godkänd (Kraven behöver dock inte specificeras i detalj, det räcker t.ex. att skriva att programmet ska vara väl strukturerat utan att specificera vad det innebär.)
  • Det finns en plats i laborationslydelsen, i kursPM eller på separat labbkvitto i kursbunten där läraren kvitterar att laborationen är godkänd. På detta ställe ska finnas plats för studentens namn, som studenten själv skriver dit med bläck (eller skrivare), och datum. Det ska också framgå vilken kurs och laboration det gäller och hur länge godkännandet gäller.

I de fall kursledaren finner det lämpligt kan han/hon

  • Hänvisa till avsnitt i litteraturen.
  • Dela in laborationen i delmoment som kan godkännas/underkännas separat.
  • Ange beräknad tidsåtgång för laborationen.

Lärare ska kunna utgå från att studenterna läser kursPM och laborationslydelser.

Kommentarer:

Lärare ska kunna utgå från att studenterna inte bara läser kursPM och laborationslydelser utan också inhämtar nödvändigt stoff ur kurslitteraturen (av kursPM bör framgå vilka avsnitt som behandlats i undervisningen) innan arbetet med laborationen påbörjas.

Laborationerna ska liksom övriga teknisstudier förbereda studenterna för arbetslivet och i arbetslivet är inte alla uppgifter så väl specificerade. Vi ska kräva och hjälpa till att utveckla en viss mognad hos studenterna och i denna mognad måste kunna ingå att inse vad som krävs av ett bra program. Hur pass väl specificerade uppgifterna ska vara måste därför vara en avvägningsfråga. Det kan också förekomma uppgifter där det i uppgiften ingår att utreda kraven på funktionalitet.

Tidpunkt för godkännande

Laborationerna har normalt som syfte att ge studenterna träning på vissa kursmoment och bör därför utföras under kursens gång. Det kan dock finnas skäl (sjukdom, arbetsbelastning etc.) som gör att studenter inte kan redovisa under kursens gång varför det bör finnas möjlighet att redovisa laborationer även vid någon senare tidpunkt. Avvägningen mellan att sätta press på studenterna att göra laborationerna under kursens gång och att ge möjligheter för dem som inte klarar det är svår.

Hur och när laborationerna ska redovisas ska framgå antingen direkt av kursPM eller på sätt som meddelas i kursPM Det är lämpligt att kursledaren fastställer ett sista redovisningsdatum och sedan håller på det, såvida inte speciella problem uppstår. Om redovisning sker vid inbokade tider måste det också klargöras för studenterna att alla inte kan boka in sig på den sista timmen utan att de som inte får plats då måste välja en tidigare tidpunkt. Om redovisning sker skriftligt ska det i labblydelse eller kursPM framgå hur redogörelsen ska överlämnas (på papper i brevlådan på plan 2, via e-post etc). Det bör också framgå hur av läraren rättade redogörelser återlämnas. Återlämning bör ske inom tre veckor. Om redovisning sker såväl skriftligt som vid dator/muntligt är det lämpligt att kräva att alla skriftliga redogörelser lämnas in vid samma tidpunkt (annars upplevs det som orättvist att vissa får längre tid på sig).

Utöver de ordinarie redovisnings/inlämningstillfällena under kursens gång bör kursledaren erbjuda ett extra redovisningstillfälle efter kursen. Om detta läggs i en omtentamensperiod stör det inte undervisningen i andra kurser. Tidpunkt och former för det extra redovisningstillfället meddelas i kursPM eller på sätt som anges där. Student som inte redovisar då heller bör hänvisas till nästa kursomgång och då redovisa hela laborationskursen (när kursledaren anser att så är praktiskt bör undantag naturligtvis göras så att studenten inte behöver göra hela laborationskursen).

För en kurs som inte längre ges bör kursledaren erbjuda ett par redovisningstillfällen under det närmast följande läsåret och ett sista redovisningstillfälle under omtentamensperioden i augusti (exempel: för kurs som ges sista gången 10/11 ges sista redovisningstillfälle i augusti 2012).

Av kursPM ska tydligt framgå att student inte har rätt att kräva att få redovisa laborationer vid andra tillfällen än de av kursledaren meddelade.

Kommentarer:

Det är i arbetslivet vanligt förekommande att vissa arbetsuppgifter ska vara slutförda ett visst datum. Det är rimligt att KTH ger träning även inför sådana krav i arbetslivet.

Laborationer har ofta det direkta syftet att träna ett moment i kursen innan man fortsätter med nästa. Laborationerna är då ett sätt att förmå studenterna att hänga med kursen. Att då göra laborationen långt efter kursens slut är inte lika meningsfullt.

Datalogi är ett dynamiskt ämne. Laborationer måste kunna förändras. Lärare kan försvinna och bytas ut och det är inte rimligt att den nya läraren ska sätta sig in i de gamla laborationerna. Verktygen förändras också så att det verktyg som används ett år kanske inte är tillgängligt nästa år eller ens efter ett par månader. Normalt består en laborationskurs av flera laborationer där antalet kan variera mellan åren. Därför är det orimligt att en student ska ha rätt att fullfölja en laboration enligt den gamla lydelsen när nästa kursomgång startat.

Det är viktigt att vara tydlig med att redovisning av laborationer o.d. bara är giltiga en viss tid. Risken finns att juristerna anser att en godkänd laboration är ett gynnande förvaltningsbeslut och därför inte kan återkallas utan har evig giltighet.

Fördelar med att lägga ett extra redovisningstillfälle i en omtentaperiod är att studenterna då inte tar tid från undervisningen på andra kurser. Läggs extra redovisningstillfälle i en omtentaperiod bör det gå lätt att annonsera ut tiden långt i förväg eftersom man då inte är beroende av att schemat är klart innan man kan annonsera ut tidpunkten.

Vad krävs för att bli godkänd

Om flera lärare godkänner olika studenter på samma laboration är det viktigt att de ställer samma krav.

Om redovisningen görs vid dator/muntligt måste studenten närvara och kunna svara på frågor om laborationen för att kunna bli godkänd (läraren ska alltså inte godkänna båda studenterna i en grupp där bara en student är närvarande vid redovisningen).

Även om laborationen görs i grupp är godkännandet individuellt (vilket i praktiken kan vara svårt att tillämpa).

Krav ska ställas enligt

  • Den föreskrivna uppgiften ska lösas (funktionella krav).
  • Uppgiften ska vara tillräckligt väl löst – för programmeringsuppgifter handlar det om programkvalitet (strukturerat program, acceptabel dokumentation, överskådlig redogörelse etc.)
  • Studenten ska ha förstått och kunna förklara såväl uppgiften som lösningen (gäller främst vid redovisning vid datorn).
  • Lösningen ska presenteras på ett bra sätt (gäller främst vid muntliga och skriftliga presentationer av lösningen).

Läraren ska alltså underkänna en student som gjort en dålig presentation av lösningen, inte verkar insatt i hur lösningen fungerar eller har ett dåligt strukturerat program. I vissa sådana fall kan studenten ges tillfälle att komplettera sin lösning.

Studenter brukar uppskatta att få sina lösningar kommenterade.

Om kursledaren finner det lämpligt kan en lärare ge "rest" på en laboration, d.v.s. kräva att den kompletteras. I sådana fall ska studenten informeras om i vilket avseende laborationen brister och hur och när kompletteringen ska göras.

Student har rätt att få kvitto på att laborationen är godkänd. Om läraren gjort en särskild kvittensblankett eller dylikt har studenten dock inte rätt att få kvitto i någon annan form.

Kommentarer:

De funktionella kraven går väl i allmänhet att specificera på grundläggande kurser, men det torde vara orimligt att räkna upp alla varianter på dålig stil som ett program eller en dokumentation kan ha och som därmed skulle medföra underkännande eller påpekande.

Vi lärare på CSC kan inte på ett trovärdigt sätt hävda att vi kräver god programkvalitet om vi godkänner studenter som skrivit program med dålig kvalitet. Vi kan inte heller hävda att vi fäster vikt vid presentationen av lösningen om vi godkänner studenter som gjort en påtagligt dålig presentation (muntlig eller skriftlig).

Bedömningen av om en laboration ska godkännas bör göras med utgångspunkt från hur väl målet för laborationen är uppfyllt (vilket innebär att lärare kan godkänna en student vars program har någon funktionell brist om programmet i övrigt och studentens insikter i metodiken etc. är synnerligen bra).

Godkännande

Det finns många möjliga sätt att godkänna labbar. Det vanligaste är nog en redovisning vid datorn där studenterna redovisar vad de gjort och att de förstått vad de gjort. Det finns ett program för att boka redovisningstid kallat REMORES. Programmet finns beskrivet på http://www.csc.kth.se/larare/internt/cscadminsyst/remores/

Rapportering av labbresultat

Det är viktigt, inte bara studenterna och för skolans anseende utan även för skolans ekonomi, att studenternas resultat på labbkursen snarast rapporteras till expeditionen.

Till sidans topp